Val 2010

Lite hårddraget kan man säga att dagens utspel av Fredrik Reinfeldt och Beatrice Ask innebär brottsbekämpning genom längre fängelsestraff.
Nu innehåller förvisso deras åtgärdspaket mot brottsligheten fler punkter men längre fängelsestraff är den mest framträdande.

Brottsligheten ökar ständigt

Att vi har en konstant ökad brottslighet i landet har BRÅ klart konstaterat när det gäller totala antalet brott. Att det finns avvikelser inom vissa brottstyper förändrar inte helheten.
Så avseende ökningen av antalet brott råder det i princip konsensus om bland samtliga partier.
Det som däremot avviker är hur brott skall bekämpas.
I moderaternas 10 punkter för effektivare brottsbekämpning ingår bland annat att mängdrabatten vid fler brott skall, om inte försvinna så i alla fall minskas.
En konsekvens av detta är att fler dömda kommer att sitta inne längre tid än nu.

Fängelsestraff skiljelinje mellan blocken

En stor skiljelinje mellan blocken är synen på fängelsestraff som metod vid brottsbekämpning. Otvivelaktigt så begår en person som sitter i fängelse och är brottsbenägen färre brott under sin fängelsevistelse än utanför.
Diskussion gäller då om längre fängelsestraff ger en avskräckande effekt för andra. Motståndarna, i huvudsak de rödgröna, menar att det inte finns någon forskning som visar att hårdare straff ger mindre brottslighet totalt.
Mot detta kan man säga att det finns heller ingen forskning som visar att kortare straff ger mindre brott.
Så där kan man säga att ingen av sidorna kan stödja sig mot forskning. Det som däremot gäller är att den som sitter inne begår färre brott.

Individens ansvar kontra samhällets

Synen på brott och straff kan enklast förklaras mellan synsättet på individens ansvar eller icke ansvar för brottsliga gärningar.
Där företrädare för Alliansen hävdar att individen har ansvar så menar de rödgröna att individens gärningar är en följd av samhället han/hon lever i.
Drar man ut detta synsätt så är de rödgröna i princip motståndare till straff då den enskilda individen begår brott som en konsekvens och sociala och ekonomiska omständigheter som ligger utanför individens kontroll. Och då med andra ord inte kan anses som ansvarig för sina gärningar. Och utan ansvar skall man heller inte straffas enligt det rödgröna synsättet.

För Alliansen däremot så har individen ansvar för sina gärningar och kan följaktligen straffas.

Kommentarer? Här på valblogg

REorganisation i skolan – kanonmat!

Jag beundrade Jan Björklund för hans ambition att återinföra ett gammalt skolsystem, som visade sig vara fruktbärande för elever med såväl praktisk som teoretisk begåvning. En skolform, som gav betyg till eleven från allra första början. Ett verktyg, som kunde användas till att ge extra resurser när så erfordrades. Ett verktyg, som kunde vara en värdefull plattform för samtal med såväl elever som föräldrar.

Tyvärr har jag nödgats revidera min syn på nämnde Björklund. Jag erfor häromdagen att han är en ivrig förespråkare för Sveriges fortsatta engagemang i Afghanistan. Dessutom är han tydligen villig att skicka ut fler svenska pojkar och flickor till kanonmat.

Jag får inte ihop detta. Visar humanism i det ena fallet – och krigshets i det andra.

Jag har oerhört svårt att tro att vår närvaro i Afghanistan handlar om empati för befolkningen, att barn ska få skolundervisning eller att kvinnor ska behöva ha huvudbonad. Eller att man vill demokratisera det afghanska samhället.Talibanerna finns där och har bott där sedan urminnes tider. Olika kulturer finns här i världen. Här i Sverige har vi ett antal, bland annat romer, danskar och finländare.

Den sannolika orsaken till det pågående kriget i Afghanistan är väl ganska tydlig. USA suktar efter landets unika naturtillgångar och Europas stjärtslickare står med mössan i handen bugandes och bockandes för det stora landet i väster. Och icke förty passar det som hand i handske.
För när arbetslös är stor startar ett krig – och pågår. Några färre, som kräver sin rätt till arbete eller samhällelig försörjning.

Minns Vietnam – minns andra världskriget!

/Inga Lill

Jan Björklunds, Fp, förslag om att införa någon form av elitklasser på grundskolenivå väckte en hel del debatt. Ett förslag som föga överraskande kritiserades av partier i det rödgröna samarbetet.

Elitism, negativt eller inte?

Ordet elit brukar i en del sammanhang ge en negativ klang för folk. Samtidigt är det också ett ord som används flitigt och är eftersträvansvärt ibland.
Att idrottsmän och kvinnor bör tillhöra eliten är rätt så självklart. Ordet elitidrottsman har en synnerligen positiv innebörd för de flesta. Om man nu håller på den personen förstås. Tävlar en elitidrottsman från ett annat land mot en svensk dito och vinner brukar kanske ordet inte vara så positivt.
På samma sätt framhåller vi eliten i positiva termer när det gäller skådespelare, modeller, sångare eller vad det nu kan vara.
Men när det gäller skolan och då framför allt kunskap, då helt plötsligt slås det bakut från vissa grupper.

Elitklasser ett rött skynke för vissa

Motståndet mot elitklasser återfinns mest på den vänstra planhalvan av den politiska skolan. Argument som segregering, utslagning och att svagpresterande elever skulle hamna ännu mer efter används i kritiken emot elitklasser.
Eller man kan säga att när det gäller prestationer inom andra områden än kunskap så anses ordet elit ha en positiv klang men så fort det gäller kunskapsinhämtning så är det negativt.
Konsekvensen i detta synsätt kan vara lite svår att förstå.

Fördelar med elitklasser

Några uppenbara fördelar finns med elitklasser. En av dessa är att de elever som har det lätt för sig att lära får möjlighet till att utveckla sig ännu mer om de omges av de med samma förmåga att kunna tillgodogör asig kunskap.
Men andra ord undervisningen kan hållas i en högre takt än i blandade klassar där läraren behöver ta hänsyn till dem som inte hänger med ordentligt.
Det här ger också möjlighet att anpassa undervisningen bättre för de elever som inte har samma förmåga att tillgodogöra sig undervisningen om de får särskild uppmärksamhet.

Elitklasser fördel ur ett pedagogiskt perspektiv
Ur ett pedagogiskt perspektiv är också en uppdelning efter kunskapsnivå att föredra. Tittar man på interaktionen i ett klassrum så visar forskning att en lärare har lättare att kommunicera med elever som svarar emot lärarens förväntningar på kunskapsinhämtning.
Det vill säga de elever som gör de förväntande framstegen i undervisningen är också de som får mest uppmärksamhet av läraren.
Med andra ord, elever som inte hänger med får inte tillräcklig stimulans om det i klassen finns fler som svarar mot lärarens förväntningar.

Dessutom finns en synpunkt till på det här. Och det är den psykologiska påverkan som högpresterande elever kan göra mot dem som inte hänger med.
Att ständigt sitta i ett klassrum och känna att det här kan inte jag men alla andra kan. Blir snabbt en negativ spiral ur kunskapsinhämtning.

Kritiken mot elitklasser är grundad på ideologiska skäl, inte baserad på reella fakta.

Kommentera? Gör det här på bildad elit

Bilar och bilkörning är en skiljefråga mellan de båda blocken i svensk politik. Synen på bilens plats i samhället är större än vad som ibland framgår i debatten.
En överensstämmelse avseende att utsläppen skall minska finns, men sedan är det i princip slut på enigheten.

Förbifart Stockholm

Ett projekt där skiljelinjen mellan Alliansen och de rödgröna visar sig är förbifart Stockholm.
Ett projekt som har till syfte att knyta samman norr och söder för att minska trafikmängden på infarterna till Stockholm.
Från början fanns en viss samstämmighet mellan Alliansen som Socialdemokraterna om att förbifarten skulle byggas. Dock med en del skillnader i antalet filer. Sedan när Miljöpartiet kom in på banan drogs stödet från S tillbaka.
Den senaste utvecklingen är att det skall hållas en folkomröstning om förbifarten skall byggas. En klar eftergift från Socialdemokraterna för Miljöpartiet.

Miljöpartiets motstånd mot all bilkörning

Miljöpartiets syn på bilar verkar till synes vara att de i huvudsak riktar kritik mot utsläppen som de nuvarande bilarna gör. Och att det därför skall skattas hårdare de drivmedel som ger utsläpp.
En syn som ofta inte granskas mer ingående.
Tittar man lite noggrannare på Miljöpartiets politik framgår att det är bilen som transportmedel i sig de är aktiva motståndare till.
Och det oavsett vilket drivmedel och den miljöbelastningen drivmedlet kan orsaka.

En närmare studie på Miljöpartiets webbplats visar med alla önskvärd tydlighet att Mp vill begränsa bilismen så mycket det överhuvudtaget går. Och det av ren princip då de anser att transporter av individer skall flyttas över till kollektiva färdmedel.

Den delen av Miljöpartiets agenda är mycket sällan uppe till diskussion.

Kommentera? Här i så fall

Enligt den en opinionsundersökning kommer nu Sverigedemokraterna med god marginal in i riksdagen. Under det senaste året har de i olika opinionsundersökningar pendlat omkring 4%-spärren. Men just nu drygt en och en halv månad före valet så ser de ut att säkerställa en riksdagsplats. Och det också i form av en vågmästerroll.

Skräcken för SD
Sverigedemokraterna sätter på ett sätt skräck i de andra partierna och rubrikerna i media andas nästan en panikstämning.
Samtliga partier i riskdagen har använt en taktik som gått ut på att aktivt bekämpa SD och deras åsikter. En taktik som uppenbarligen inte har slagit väl ut hos väljarna eftersom stödet för SD ökar.

Kampanjer mot SD verkar stärka partiet
Men det kan kanske vara så här att just kampanjen mot SD som parti är det som gett det ökade stödet för SD. Detta i kombination med den webbplats som ligger överst, i skrivande stund, när man söker på Sverigedemokraterna i Google också den är ett uttryck för en regelrätt kampanj mot partiet.
Allt detta förstärker på ett sätt partiets utanförskap och att de är det enda parti som sitter på sanningen ifråga om deras profilfråga; invandringen.

Fel taktik
Visserligen är det inte val än men taktiken att försöka bekämpa Sverigedemokraterna ser ut att helt ha misslyckats.
En frågeställning där är kanske att sakfrågorna som SD tar upp skulle ha behandlats med lite större omsorg än vad om nu gjorts. De pekar med sin politik trots allt på en del problem som finns i samhället. Det man snarare borde ha gjort är att debattera lösningar på det som kan uppfattas som problem.
Men det återstår än några veckor till valet så mycket kan förändras.

(AB – AB – Syd ) Kommentera? Här i såfall